Vem tar notan för ett starkare matsystem?

Lokala producenter är beredskap

Vad händer med matförsörjningen de första veckorna av en kris? Anastasiia Nabokova från Ukrainas ambassad och Finlands ambassadör Olli Kantanen gav svar som inte gick att missförstå. I Ukraina har bönderna hållit produktionen igång med krav på flexibilitet, viljan att ställa om och tack vare system som inte hänger på ett fåtal stora aktörer. Finland har också också betydligt starkare nationell beredskap än Sverige, som egentligen nu står inför att "uppfinna hjulet på nytt".

Forskaren Rebecka Milestad från FOI och KTH sammanfattade läget för Sverige: vi behöver ha öppna handelsvägar, men också ett starkt lokalt system. En stark infrastruktur med lokala producenter i fredstid är inte romantik. Det är en nödvändighet.

Det är precis därför Mylla finns. Vi kortar kedjan mellan svenska producenter och dig som äter maten, och tar bort de mellanhänder som inte tillför något. Utmanar den centrala logistik-kedjan och tänker nytt. Men innovation kostar.

Makten börjar i fröet

En siffra som stannade kvar lite extra hos mig är att bara 4 globala bolag står bakom fröna till 65% av maten vi äter. Det är koncentration på den mest grundläggande nivån av vårt matsystem. När lokala sorter försvinner försvinner också anpassningsförmågan och den unika kulturen på unika odlingsplatser.

Mary Coote från Natoora lyfte samma oro från ett annat håll. Bönderna blir äldre och många är redo att lämna över både kunskap och mark, men ingen ny generation står redo att ta emot. Samtidigt tvingas lokala sorter flytta i takt med klimatförändringarna. Hennes och Natooras hopp ligger hos odlarna som har djup kunskap om smak, och i en distribution som väljer smak framför effektivitet likt Myllas.

Men omställningen har en prislapp

Decentraliserad logistik kostar mer än dagens etablerade system, åtminstone tills den hunnit växa och anpassa sig. Frågan är vem som ska bära kostnaden.

Stefan Krook från Laghum Economy pekade på grundproblemet. Vi har passerat sju av nio planetära gränser, i ett ekonomiskt system som optimerar för maximal volym till lägsta kostnad och behandlar naturen som gratis. Att vara en medveten konsument idag är för komplext för att hålla alla värden i huvudet. Därför måste mervärdena för en mer hållbar livsmedelskedja in i priset.

Det är just där det krockar

Vi håller med. Men verkligheten i butikshyllan visar något annat. Matjättarna tävlar om billigaste kassen, kampanjvarorna flyger ut ur dörren och handelns egna märkesvaror tar allt mer plats. Samtidigt kämpar småskaliga svenska producenter för att få sina varor sålda.

Det är inte konsumentens fel. Det är ett system som gjort det billiga synligt och det värdefulla osynligt. Därför jobbar vi med transparens. Hos oss ser du vem som producerat maten, och när mellanleden försvinner kan mer av priset gå till den som faktiskt gjort jobbet.

Många tallrikar, ett stort ansvar

Varje dag serveras över tre miljoner offentliga måltider i Sverige. Jessie Sommarström, Executive Chef på Sodexo och kocken bakom Nobelmenyn 2024, beskrev ansvaret i att påverka så många tallrikar. Hennes väg handlar inte om att ta bort, utan om att lägga till, och om att jobba närmare sina producenter. Det är ett förhållningssätt vi känner igen oss i.

Dag två tillhörde innovation och tradition något som Douglas McMaster, grundaren av Silo, visade praktiskt exempel på hur "zero waste" filosofin kan vara en begränsning som föder kreativitet. Kvällen avrundades med hans ”Knock out dinner” tillsammans med Paul Svensson, och den levde helt klart upp till sitt namn. Zero waste från första till sista tugga, dessutom med råvaruinslag från Myllas producenter.

Det var ett påtagligt bevis på det vi tror på: när råvaran får stå i centrum och relationen till producenten är kort blir maten både godare och mer hållbar.

Tack för i år, BIG MEET. Vi ses nästa år!e