Råvaran: Majrova

Text av Lucero Olivares

Majrovan har en given plats i nordisk matkultur idag, om än lite i skymundan. Denna lilla, runda, C-vitaminrika rotknöl med ståtlig, ätbar blast och lång historia är god i många olika former – bland annat nykokt med en klick smör, rå i sallad eller dressad och ugnsrostad.

I Afghanistan eller Pakistan, där den sägs ha sitt ursprung, odlades majrovan för längesedan först för sina oljerika frön. Dess olja ska ha hållit igång lampor i Europa från 1200-talet framåt, men själva majrovan äntrade kontinenten som rotfrukt när den väl gjorde resan över i egen hög gröda. Resten är, som man säger, historia – en som ska ha inkluderat enorm popularitet bland romarna och en eventuell storhetstid i Nord- och Västeuropa på 1600- och 1700-talen.

Idag är majrovan en tidig, riklig rotsak som i Skåne ofta – lite som namnet antyder – skördas redan i maj, och än fler gånger därefter över sommar och höst.

Majrova i mat

Konsistensen hos denna lilla, runda rotknöl må ligga lite i linje med rädisans, men dess smak påminner mer om betor. När du ska ha en majrova i maten behöver du oftast inte skala den, utan det räcker med att putsa den ren innan. Tur det, då mycket av smaken finns i det mer färgglada skalet.

De C-vitaminrika majrovorna kan sedan avnjutas på flera olika sätt: råa i tunna, saltade skivor till sallader, syrade till allt möjligt gott eller tillagade i allt från grytor och gratänger till soppor. Ett tips är att gnida in dem i olivolja, salt och annat gott innan en längre vända i ugnen enligt det här goda receptet, från MJ’s Frida Nilsson. Viktigt är att de tillagas varsamt, för bästa krispighet och smak.

Hur förvarar jag bäst mina majrovor?

Färska majrovor håller bäst i kylen, gärna i en fuktig handduk eller i plast. Har du hunnit förvälla eller tillaga dem går de även bra att frysa.

Glöm inte blasten!

Många fina majrovor har sällskap av minst lika fin, ung blast när de väl plockas hem – och även den är ätbar. Blasten är lite besk och syrlig till smaken, lite som ruccola, men det mildras något i samband med kokning om man föredrar det. Likt mangold och spenat passar blasten bra i bland annat stuvningar, sallader och soppor – eller varför inte svänga ihop en pesto på den?

Majrovans blast är rik på vitaminer och mineraler, men innehåller även en del sodium samt nitrat, varpå det senare gör att man gärna ska äta den i lagom mängder.

Förvaring

Vad gäller förvaring så tipsar Kocken på Åkern om att ta av blasten direkt och förvara den i en plastpåse för bästa hållbarhet.