Svenskodlade alternativ till sojaböna
Sojabönan - "the king of beans"
Sojabönan är en av de mest odlade grödorna på vår planet. Enligt WWF:s beräkningar väntas den globala produktionen av soja fördubblas fram till 2050. WWF varnar för den ökande konsumtionen eftersom att produktionen redan nu hotar den biologiska mångfalden och viktiga naturområden. Vi kikar närmare på sojabönan och ser vilka närproducerade alternativ som finns idag.
Vad används sojabönan till?
För många är sojabönan förknippad med olika former av livsmedel, så som sojafärs, tofu, miso, sojamjölk, sojasås och olika typer av “vegokött”. Dock är det enbart en liten del av den globala skörden som tuggas av oss människor. Soja används nämligen främst till djurfoder för att föda upp kycklingar, kor och grisar. Sojalecitin (E322) är också en vanlig tillsats i livsmedelsindustrin där den används som emulgeringsmedel för att lösa upp fett och vatten i exempelvis choklad.
Ett storskaligt jordbruk med många baksidor
Soja odlas idag på enorma arealer i naturområden som omvandlats till jordbruksmark. Exploateringen av mark hotar känsliga miljöer såsom skog, gräsmarker och savanner. Till Exempel har det enorma savann- och skogsområdet Cerradon i Brasilien till hälften odlats upp för att möta den ökade efterfrågan på soja. Denna savann hade en gång en yta lika stor som halva Europa.
Avskogning av Amazonas
Odlingen av soja driver på avskogning av de bolivianska och brasilianska områdena av Amazonas. Konsumtionen har även indirekt påverkan på avskogningen i form av att allt mer yta används för djuruppfödning.
Hotade ekosystem
En rad känsliga områden i framförallt Sydamerika är hotade som en direkt följd av sojaproduktionen. WWF nämner bland annat Chiquitano-skogen i Bolivia, där hotas nu ekosystemet i världens största tropiska torrskog.
Maktkoncentration av jordbruket
Den enorma storskaligheten i produktionen leder till att markägandet koncentreras till ett fåtal stora aktörer. Detta tränger undan lokalbefolkningens rätt till marken samtidigt som det leder till dåliga arbetsförhållanden och färre arbetstillfällen.
Soja som vegokött
Trots sojabönans alla baksidor beskrivs det ofta som en framtids-gröda eftersom proteinet används som köttsubstitut för oss människor. På marknaden för "fejkkött" finns det många aktörer som erbjuder allt från hamburgare, kebab, färs, korvar och filéer. För att tillverka dessa produkter behöver sojan först malas ner till ett proteinrikt sojamjöl, så kallat proteininsolat. Mjölet körs sedan i en maskin med högt tryck som påverkar strukturen på proteinet och ger det en köttliknande struktur.
Svenskodlade alternativ till soja
En stor del av svenskarnas konsumtion av soja sker indirekt genom att vi äter kyckling, nötkött eller gris från djur som har fått foder bestående av soja. Om du vill minska din indirekta konsumtion av soja kan du exempelvis välja kött från djur som gått på naturbete. Utöver det finns det bönor och baljväxter som vi både kan odla och förädla i Sverige.
Lupinböna som alternativ till soja
Lupinbönor är släkt med sojabönan och har näringsmässigt liknande egenskaper som sin släkting. Den trivs dessutom på svenska åkrar. På Mylla kan du exempelvis köpa Lupinböna Regent och använda som en vanlig kokböna. Om du vill prova ett fermenterad alternativ finns produkter så som burgare och filéer och bites från malmöbaserade företaget Lupinta.
Variera med bönor, linser och ärter
I Sverige finns en rik tradition av att odla bönor och ärter. Baljväxter går att variera i all oändlighet. Allt från färska sockerärter och vaxbönor till kokbönor som går att äta hela eller mala ner i färs.
Seitan - en proteinrik uppstickare på vete
Utöver baljväxter går det faktiskt att göra proteinrika köttalternativ med vete som bas-råvara. Seitan är baserat på vetegluten som knådas tillsammans med vatten för att skapa långa proteinkedjor som i texturen påminner om kött. Proteinhalten är dessutom hela 30%!
Krämig pasta gjord på seitan med gråärt! Du hittar receptet här.